Naturliga vs syntetiska skönhetsingredienser – vad är bäst?

Skönhetsbranschen är en snårig djungel. Den svämmar över av beteckningar, certifieringar, påståenden, varningar och uppmaningar om vad som är en bra ingrediens, råvara eller produkt. En del säger att naturligt alltid är bättre. Naturliga råvaror och produkter är säkrare, och syntetiska motsvarigheter är sämre. Men är det verkligen så svart eller vitt?

Vi bestämde oss för att ta reda på all fakta vad gäller så kallade naturliga kontra syntetiska råvaror och produkter. Till vår hjälp har vi formuleraren Magnus Petterson och produktutvecklaren Karin Fallgren på Inzo, och vi började med att fråga vad en naturlig skönhetsprodukt egentligen är.

– En naturlig skönhetsprodukt är en produkt med ingredienser som huvudsakligen kommer från naturen och där råvarorna inte har modifierats kemiskt, förklarar Karin Fallgren.

– Det finns något som kallas NOI, Natural Origin Index. NOI är en standard där man på ett mätbart sätt kan avgöra hur pass naturligt innehållet i en skönhetsprodukt är. När en produkt når ett högt NOI, brukar det ofta marknadsföras av företaget som saluför produkten till konsumenter, fyller Magnus Pettersson i.

Är naturligt och ekologiskt samma sak?

– Nej, det är det inte. Alla ekologiska produkter är naturliga men alla naturliga produkter är inte ekologiska, säger Magnus och fortsätter:

– Det finns väldigt många dyra certifieringar man kan köpa för att använda i marknadsföringen av sin skönhetsprodukt, det blir lätt missvisande för konsumenten. Man ser en stämpel där det framgår att något är ekologiskt och tror kanske att hela produkten är 100 procent ekologisk, så behöver det inte vara. Det kan räcka med att du till exempel tillsätter 0,2 procent ekologisk mandelolja i en produkt för att du sedan ska få tala om produkten i ord som ”innehåller ekologisk mandelolja”.  

Men det är så många som säger att ”naturliga skönhetsprodukter är bättre ”. Stämmer det?

– Nej, så enkelt är det inte. Att slentrianmässigt säga att naturligt är bättre stämmer inte. Det beror helt och hållet vilka ämnen, råvaror eller kemikalier man talar om.

Kroppen eller vår miljö känner ingen skillnad på en naturlig eller syntetisk molekyl om den syntetiska är skapad med den naturliga som förlaga. Det kallas då för en naturidentiskt, men syntetiskt tillverkad råvara. Det finns även råvarugrupper som kräver en viss funktion och där det heller inte finns några tillräckligt effektiva naturliga alternativ. Ett sådant exempel är de polymerer som ofta används i stylingprodukter. Dessa polymerer kan vi aldrig producera på naturlig väg speciellt när användaren önskar få en hårdare, mer hållbar stylingeffekt i sin skönhetsprodukt, säger Karin.

– Det som avgör om en skönhetsprodukt är säker att använda eller inte beror inte på de ingående råvarornas ursprung. Det beror på vilka råvaror som ingår, i vilken halt de ingår, vilken dos av produkten vi använder, och vilket appliceringsområdet på kroppen är. När man har den informationen samlad kan man avgöra hur blandningen av alla ingående råvaror påverkar slutprodukten, oss människor och vår natur. Det är därför alla skönhetsprodukter som ska saluföras inom EU måste godkännas av en expert innan produkten kan börja säljas. En sådan process kallas för säkerhetsbedömning och är ett lagkrav, förklarar Magnus.

Okej, så naturliga ingredienser är inte alltid bättre. Vad räknas som en syntetisk ingrediens då?

– En syntetisk ingrediens är en råvara som tillverkats på syntetisk väg. Vi kan till exempel titta på benzoesyra som ofta används till att konservera både mat och kosmetika. Benzoesyra finns naturligt i exempelvis lingon, men i stället för att utvinna den molekylen från bären så kan vi tillverka den i en syntetisk version. Det är den som heter Natriumbenzoat i kryddhyllan på affären, säger Magnus.

– Den syntetiska versionen är både renare och kan enklare doseras i produkter för att vi ska få en önskad konserverande effekt. Det finns alltså olika varianter på syntetiskt framställda råvaror. Antingen gör man en helt naturidentisk variant, alltså en precis likadan molekyl som den naturliga, eller så modifierar man den naturidentiska för att uppnå en ännu bättre råvara med en mer funktionell effekt.

Hur då?

– Vi kan ta exemplet hyaluronsyra som många känner till. Från början fick man hyaluronsyra från tupparnas tuppkammar, men idag så framställs nästan all hyaluronsyra på syntetisk väg genom fermentering. Vilket då gör att molekylen fortfarande behåller alla sina unika fördelar men nu är helt vegansk och syntetisk, förklarar Magnus och fortsätter:

– Den syntetiska hyaluronsyran fermenteras fram genom att man blandar en kolhydrat, vanligtvis socker, med en bakterie (ingen som är farlig för oss) och ibland kol.

Hyaluronsyremolekylen är en ganska stor molekyl, som i sin naturidentiska form mest lägger sig utanpå huden, men i de senare, ej naturidentiska versionerna, har forskarna modifierat och ”klippt sönder” molekylen så att den kan tränga djupare ner i huden och bidra med mer fukt under en längre tid.

Men varför är många rädda för syntetiska ingredienser?

– Det är nog en blandning av okunskap och missuppfattningar, säger Karin och utvecklar sitt svar:

– Jag tror att man dels kan bli rädd för INCI-listan, alltså innehållsförteckningen, och alla ingående råvaror som står på den med konstiga kemiska namn. De naturliga råvaror som ingår i en kosmetisk produkt behöver bara deklareras med sitt latinska namn på INCI-listan.  

– Anta att vi blandar i en jordgubbe i en kosmetisk produkt. På produktens INCI-lista behöver man då endast deklarera det latinska namnet fragum. Skulle man, precis som med syntetiska råvaror, behöva deklarera det kemiska innehållet hade man behövt lägga till både färgämnen, konserveringsmedel, parfymallergener och ett 50-tal råvaror med kemiska namn, som jordgubben i verkligheten faktiskt innehåller.

– Allt består av kemikalier, såväl det syntetiska som det naturliga, och det naturliga kan ofta innehålla både fler och mer avancerade kemikalieblandningar och som sagt; huden eller håret känner ingen skillnad. Syntetiska råvaror eller material behöver varken vara sämre eller farligare än sina naturliga förlagor.

Hur är det med allergier då? De som har känslig hud kan ibland tendera att välja ”naturlig hudvård” för att det ska vara säkrare?

– Den vanligaste formen av allergi när det kommer till skönhetsprodukter är kontaktallergi och i 99 av 100 fall är det parfymer vi reagerar på. En parfym är nästan alltid naturlig eller naturidentiskt tillverkad.

– Om du tittar på en INCI-lista ser du ofta ordet ”parfum”. Det är ett samlingsnamn för allt som doftar gott. EU:s vetenskapliga kommitté har tills idag listat 26 vanligt förekommande parfymallergener i kosmetiska produkter och dessa måste deklareras i produktens INCI-lista redan vid mycket låga halter. Har du känslig hud kan du antingen välja en produkt där det bara står ”parfum” på INCI-listan. Då innehåller produkten ingen deklarationspliktig mängd av de 26 allergena ämnena. Eller ännu bättre: välj en helt parfymfri produkt, säger Magnus.

– Sammanfattningsvis så kan man alltså inte säga att bara för att något är naturligt så är det mindre allergiframkallande, kanske och högst sannolikt, tvärtom.

Till sist: Varför är naturliga skönhetsprodukter ofta dyrare än syntetiska?

– Det handlar dels om tillgången på materialet som behövs för att tillverka råvarorna. Ska du till exempel använda olja från apelsinblommor måste du först vänta på blomningen sedan skörda och extrahera oljan ur blomman… hela processen tar längre tid och är krångligare, säger Karin och Magnus avslutar:

– En syntetisk råvara ingår oftast inte i en kosmetisk produkt för att det tillverkande företaget ska tjäna mer pengar, utan finns där för att göra produkten mer stabil och/eller för att anpassa egenskaperna på skönhetsprodukten och få den att fungera bättre. Dessutom finns det faktiskt en hållbarhetsaspekt med också. Vi kan såklart utarma vissa markområden på jorden om vi skördar och skövlar för kosmetiska råvarors skull. Natur och odlingsmark som skulle kunnat användas till annat och kanske fungerat till livsmedelsproduktion.  

I stället kan vi tillverka en lika bra eller bättre kosmetisk råvara i labb, då sparar vi både på odlingsmark och miljön!