PA++++? SPF?…Vad betyder det?

Med Lyko Magazines artikel om solskydd året runt har vi lärt oss att solens strålar faktiskt kan skada huden alla tider på året, även vintern. Särskilt skadlig är den dock på sommaren – och särskilt på varmare breddgrader. Så, vad gör du då om du befinner dig på andra sidan jorden, måste köpa solskydd och hittar massa märkningar som du inte förstår. Jo, läser vår guide!

Lite grundläggande om solens strålar först:

När solen skiner ner på oss så är ljuset faktiskt uppdelat i tre olika våglängder. Detta ser ju inte vi såklart, men huden känner det. Dessa strålar kallas för UVA, UVB och UVC.

Ett bra knep för att minnas de olika strålningarna från varandra är:

UVB-URN som gör att du bränner dig.
UVA-GEING, som orsakar tidigt åldrande.

Varför finns det olika solskyddssystem?

Ja, olika märkningar finns det av två anledningar: alla skyddar inte mot allt ljus och de är tänkta att komplettera varandra, och världen är stooor. Olika märkningar har alltså tagits fram på olika delar av klotet parallellt – precis som vissa länder använder metersystemet och andra håller på med fot och tum.

Olika vanliga märkningar

Såhär fungerar solskyddet SPF

Här i Norden och en stor del av västvärlden använder vi den märkning som heter SPF, alltså sun protection factor. Enbart SPF blockerar bara UVB-strålar. Siffran efter ordet SPF anger hur längre du kan vara i solen utan att bränna dig, jämfört med om du inte använder solskydd. Om du normalt bränner dig efter ungefär 20 minuter utan solskydd, skulle SPF50 teoretiskt tillåta dig att vara i solen 50 gånger längre, alltså 1000 minuter (20 minuter x 50). Det är viktigt att komma ihåg att detta är en teoretisk beräkning och att praktiska faktorer som svettning, badning och solens intensitet påverkar hur länge solskyddet faktiskt skyddar dig. 

Ju högre SPF-värde ditt solskydd har, desto mer skydd mot UVB har du:

SPF 15: Blockerar 93% av UVB-strålarna.
SPF 30: Blockerar 97% av UVB-strålarna.
SPF 50: Blockerar 98% av UVB-strålarna.

Såhär fungerar solskyddet PA

En annan vanlig märkning på solkrämer är PA. Det är ett japanskt mätsystem och du ser det ofta på asiatiska solkrämer som bara blir mer och mer populära. Och nu kommer det lite förkortningar: PA-systemet baseras på en mätmetod som kallas PPD. PPD står för Persistent Pigment Darkening och mäter hur lång tid det tar för huden att bli solbränd av UVA-strålar. Utifrån PPDs resultat har PA-systemet utvecklats.

PA står för Protection Grade of UVA och följs alltid åt av ett antal plustecken. Ju fler +++, desto bättre skydd. Detta PA-mätsystem är det som syns på solskyddsflaskorna och har blivit väldigt populärt i Asien för att det går så snabbt för konsumenter att se antal plustecken och veta hur bra skyddet är. PA-konceptet har bidragit till ökad medvetenhet och användning av produkter med hög UVA-skydd.

 
Här är en enkel skala som visar hur du ska läsa PA:

PA+: Ger grundläggande skydd mot UVA-strålar, men inte tillräckligt för att garantera fullständigt skydd.

PA++: Ger måttligt skydd mot UVA-strålar, vilket är en bra nivå för daglig användning.

PA+++: Ger högt skydd mot UVA-strålar, vilket är rekommenderat för personer med känslig hud eller för längre vistelse i solen.

PA++++: Ger mycket högt skydd mot UVA-strålar, vilket är den högsta nivån av UVA-skydd som finns tillgänglig.

Varför finns det olika solskyddssystem?

Världen är stooor. Olika märkningar har tagits fram på olika delar av klotet parallellt – precis som vissa länder använder metersystemet och andra håller på med fot och tum. I västvärlden har det blivit viktigt att skydda mot UVB, då vi ofta är ute och bränner oss i solen, medan i Asien har det funnits en helt annan inställning mot solning och solbränna, där är en ljus, slät hy det viktigaste. Forskning om solskydd pågår hela tiden och NU vet vi att det allra bästa är att ha skydd mot både UVA och UVB!

Broad spectrum eller bredspektrumssolskydd

När det började läggas forskning på solskydd var det bara vissa strålningar man koncentrerade sig på. Under 1980-talet var skydden svaga och ensidiga, bara mot UVB. Under 2000-talet infördes en solskyddsstandard av både EU och i USA för att säkerställa att produkter erbjuder bredspektrumskydd. Och ja, det bästa skyddet är absolut "Broad spectrum-skydd” eller bredspektrumskydd. Det ordet används för att beskriva solskydd som skyddar mot både UVB-strålar och UVA-strålar! Står det angivet i produkttexten att den solkräm du kikat på är ett sådant skydd? Då kan du vara lugn. Du har gjort ett säkert köp! Du kan också hålla utkik efter kombinationer av märkningar:

• En kombination av SPF och PA++++ som ger bra och högt skydd mot både UVA och UVB.
  
  
• SPF och cirkelsymbolen med ”UVA”, som är den märkning till exempel EU använder.
  
  

Fler symboler på solskydden

Det finns en MÄNGD olika symboler, bilder, text och siffror på solskydden som kan indikera allt från ”vattenresistent”, ” HEV OCH IR-A” till ”smörj in dig varje timme” samt ”bra för dig som sportar”. Men det är inga symboler som är reglerade av Läkemedelsverket utan det är ofta varumärkets egna märkningar. Se till att det som verkligen betyder något, SPF och PA++++, finns med tydligt på förpackningen!

Dessa två symboler nedan kan du dock stöta på lite oftare:

Boots

Apotekskedjan Boots har gjort ett eget stjärnklassificeringssystem som mäter solskyddsnivån genom att testa om solskyddet skyddar huden jämnt över UV-spektrumet. Alltså om skyddsnivån mot UVA och UVB är nästan lika höga så får solskyddet 5 stjärnor. Om solskyddet är mindre kapabelt att blockera UVA än UVB, blir stjärnklassificeringen lägre.

UPF

UPF-systemet är vanligt i Australien och Nya Zeeland. Det står för Ultraviolet Protection Factor och är alltdå ett mått på hur effektivt ett KLÄDESPLAGG skyddar mot UV-strålar, både UVA och UVB. Perfekt för riktigt solkänslig hud – till exempel små barn.